Hem till Oskar

Nu drar jag hem till mannen i fyra långa dagar. Gud så härligt! 
 
Vi hörs från Skåne om uppkopplingen tillåter!

Resultatet

Fläcken som jag skrev om nedan togs bort för ett par veckor sedan. Idag kom resultatet: dysplastiskt naevus. 
 
Förtydligande: Min fläck (den dysplastiska) är alltså nu borttagen och allt är bra. Jag måste dock vara observant på nya märken och gå på kontroller då och då eftersom dysplastiska födelsemärken innebär en något ökad risk för hudcancer om de inte tas bort. 
 
Och ja, jag ska agera utifrån beskedet på något sätt. Så som läkaren nedan betedde sig får man inte göra. 
 

Hysterika

Nu ska jag berätta om ett besök på Vårdcentralen tidigare i somras. Det innefattar hur jag hamnade i storbråk med en läkare, blev klassad som hypokondriker, började stortjuta, skrek och slutligen gick därifrån. 

Det hela började med en leverfläck. En leverfläck som var ojämn i konturerna, svart och såg lite allmänt skum ut.

Det bör sägas att jag för två år sedan var på Vårdcentralen för att kontrollera mina leverfläckar. Ingen fara, hette det då. Men kom in igen om du får leverfläckar som är a) ojämna i konturerna b) skiftande i färgen c) kliar eller blöder, sa läkaren efter att ha undersökt mig i raketfart och småsuckat över att jag ens bemödat mig med att komma med mina fjuttiga fläckar. Onödigt nonchalant bemötande, tänkte jag, när jag inte helt lugnad gick därifrån.

Två år senare upptäcktes ovan nämnda fläck och jag bestämde mig för att åter gå till VC. Fick nu en supertrevlig AT-läkare som tog sig tid för mig och min fläck; pillade, lös med ficklampa och skrapade i fler minuter. Sen sa hon: Jag tror att vi kanske ska skära bort den och skicka på analys, för den ser så annorlunda ut jämfört med dina andra märken, men jag måste dubbelkolla saken med min handledare. 

AT-läkaren återvände med handledaren (samme läkare som jag hade för två år sedan), vilken nu tittade på min leverfläck i maximalt fem sekunder och sedan utbrast: Jaha, nu är du här IGEN med dina märken, Anna (suck). Ja, detta är ju uppenbart HELT OFARLIGT.

– Ja, men, började jag. AT-läkaren här tittade ju så länge och du bara ett par sekunder. Hur kan du vara så tvärsäker? Och vaddå IGEN? Senast var för två år sedan.
Läkaren (lätt suckande): – Ska du komma hit varje gång du får en ny prick kanske? Vad vill du att vi ska göra? Skära i dig i onödan?
Jag (börjar ilskna till): – Nej, men jag skulle vilja få en bedömning som är mer än fem sekunder lång. Hur kan du vara så säker, när din kollega efter en mycket grundligare undersökning gjorde en helt annan bedömning?
Läkaren: – Jag jobbar med detta varje dag. Jag behöver inte titta länge.
Jag (argt): – Du hade väl inte jobbat här om du varit ett proffs på hudfläckar... Om ni är oeniga kan ni väl skicka mig till hud där det jobbar experter?
Läkaren (märkbart irriterad): – Vi skickar MINSANN inte remisser för att patienter vill eller BEORDRAR oss till det!

Tystnad. Jag håller här på att spricka av uppdämd ilska och frustration. Överväger att kuta ut och smälla i dörren hårt, men lyckas hålla mig. 

Istället säger jag så lugnt jag kan (vilket inte är särskilt lugnt): – Ditt beteende är OPROFESSIONELLT (rösten brister nästan). Du är nonchalant, otrevlig och har bestämt dig för att jag är hysterisk. Du vägrar ju hjälpa mig.
Läkaren: – Mmhmm, och vad ska du göra om du får en remiss, och läkarna på hud säger att detta inte är någon fara då (med triumf i rösten)?
Jag: – Jamen LITA PÅ DEM FÖR I H-VETE. Jag vill helst inte ha cancer, tro det eller ej. Det är bara dig jag inte litar på. Du är oproffsig på alla plan (rösten brister).
Läkaren: – Vi skickar INTE remisser på beställning säger jag.
Jag: (börjar tjuta) – JAG ÄR INTE EN HYSTERISK MÄNNISKA, HÖR DU DET? JAG ÄR INTE HYSTERISK (helt hysterisk).
AT-läkaren bryter in: – Eh, vi löser detta. 

Diskussionen fortsatte. För att göra en lång historia kort sa läkaren till sist att jag visst kunde få en remiss, men att den i så fall skulle få lägsta prioritet för att han skulle skriva att leverfläcken var helt ofarlig, men att patienten (jag) var oenig med hans bedömning. Gubben avlägsnade sig med kommentaren "Jag brukar inte ha problem med patienter".

Nä, och jag brukar inte ha problem med läkare.

Historien slutade med en väldigt snäll AT-läkare som gav mig en remiss till Växjö, en näsduk och intygade att hon inte tyckte att jag var "ett dugg hysterisk". He he he. Pluspoäng för god social kompetens, kan man väl säga.

Vilken urladdning det var. Jag var lika skakig som efter ett 400-meterslopp och grät i säkert en timme efter att jag kommit hem. Jag kände mig så oförskämt behandad. Och vilken uppblåst dåre till läkare, eller hur?

Avlopp och verbböjning

Jag har inte bara gjort roliga saker idag. Jag har också putsat mitt köksfönster (det var vad jag pallade med – fönsterputsning står högt på min hatlista), strukit all tvätt och rensat avloppet. Förfärliga sysslor allihop men de måste ju göras ibland. 
 
Jag hittade precis en bild som jag mms:ade till Kajsa när jag slet som värst med att begripa den arabiska grammatiken... Måhända att det låter mer komplicerat än vad det är, men detta gjorde mig alldeles matt, minns jag. 
 
 
 

Cykeltur

Idag har jag haft en riktig ensamdag. Det var alldeles för fint väder för att sitta inne, så jag tog den blå faran och gav mig ut på långtur. Flera timmar var jag iväg. Först Bokhultet och sen stan. Härlig runda, men fy vad jag saknade Oskar!
 
Här vid sundet mellan södra och norra Bergundasjön
 
Borgmästarudden
 
Misslyckat försök till naturligt leende ;-)
 
Södra sjön. Picknick på bryggan.
Ser ni pensionärerna ovan? De har tagit med sig grillar och kör utomhuslunch i solen vid sundets rastplats. SÅ mysigt! 
 
Efter bokskogen cyklade jag vidare in till stan och köpte nagellack samt två kuddar från Indiska (hittade precis sådana som jag ville ha, yes). När jag väl kom hem var jag genomfrusen så det blev en varm dusch och sen Ica för att inhandla proviant. Ikväll äter jag Oskarmat: ryggbiff, pommes och chilibea. Mmm!

Skalv

När jag öppnade paddan imorse för att kolla nattens nyheter blev jag alldeles kall. Tsunamivarning utfärdad för Hawaii dit Emma kom igår (idag lokal tid). Hjälp. Jag fick dock snabbt tag på Emma, och de befinner sig åtta våningar upp en bit från stranden. Skönt! Förhoppningsvis blir det bara små vågor på Hawaii också, men tills man vet gäller det ju att sitta säkert. Stackars Emma och co. (och stackars Emmas föräldrar som säkert är jätteoroliga eftersom bägge döttrarna är på Hawaii). Kram till er!
 

"Jag hoppar av"

Det blev en vacker promenad till universitetet imorse. Lite surt att sitta inne en sån här gnistrande dag...
 
På universitetsplatsen hade något dekorerat träden med målade löv, hjärtan och kapsyler. Fint!
 
Annars har det varit en bra dag. Roligast var när en tjej bestämde sig för att hoppa av kursen och glatt meddelade "Jag hoppar av" samtidigt som hon sträckte upp händerna i luften och gick ut. Ha ha ha. 
 
Gårdagen på Bishop's var väldigt trevlig den också. Vi åt gott, drack öl och vin och lärde känna varandra i klassen. Alla är rara och snälla men allra bäst tycker jag om mina kloka gruppkamrater N och M. Jag tror inte man kan ha mer tur med gruppindelningen än vi haft denna gång. Det är underbart att vara en grupp där alla vill, kan och producerar. Jag minns inte när det hände senast.
 
Nu ska jag tvätta det sista och om en timme blir det middag med mamma, pappa, Stina och Edde på Akropolis. Stina flyttar nämligen ut idag.  
 

Fredag!

Jag kom precis hem från tentan, trött efter att ha skrivit i 4,5 timmar. Hittade denna post it på köksbordet, skriven av en vanligtvis ganska butter lillasyster. Den gjorde min dag!

Nu är jag redo för middag och vin på Bishop's!

Ressug

Jag har varit så himla trött de senaste dagarna så igår gick jag och la mig tidigt. Sov tio timmar och vaknade inte ens när Stina kom hem från tjejmiddag inatt. Imorse var planen att gå till kontoret och plugga, men när jag vaknade var det mörkt och regnet smattrade mot rutorna. Jag bestämde mig för att istället fixa en mysig frukost till mig & Stina och plugga hemma på förmiddagen. I em drar jag till uni för miljöombyte och vid fem ska jag träna. 
 
Idag åker Emma till Hawaii, Julia är i Athen och moster med man på Mallorca. Åh vad jag önskar att det hade varit Oskar och jag som packat väskorna och dragit till Kastrup för ett par veckors sol och värme... 

Tentaplugg

Tentaplugg står på schemat idag. Vi skriver tenta 14–19 fredag kväll och nästa kurs börjar lördag kl 9. Däremellan ska vi klämma in middag och tentaöl med klassen.

Nu ska jag pipa ner till uni. Ha en bra dag gott folk!

Mitt morgonsällskap. Stina vaknade 4:30 och är nu och tränar, den dåren.

Glögg på g

Mannen mms:ade över en bild på årets glöggsats. Ser bra ut!

Hos oss är det värmeljus som gäller om kvällarna, i väntan på att Hyresbostäder sätter på värmen... Snart kommer Sofie över på fika och kl 21 är det "Torka aldrig tårar..." Bra måndag!

 

Resultatet

Det här kan utan att överdriva vara den godaste efterrätten jag ätit i hela mitt liv. Det finns otaliga recept på citronpaj, men jag körde på detta. 

Fantastisk i all sin enkelhet

Citronpaj

Bokhultet

Idag drog vi till Bokhultets naturreservat direkt efter frukost. Vilket paradis en dag som denna! Jag kan inte fatta att vi inte utforskat det tidigare. Jag har gått i delar av reservatet innan, men missat mycket. Hit skall vi gå med alla föräldrar och naturintresserade släktingar som kommer på besök!

 
 
 
 
 
 
 
 

 

Filmkväll

Nu är vi mätta och belåtna och redo för filmkväll. Den nya Johan Falk är först på tur. Oskar tjatar om En fisk som heter Wanda men jag tycker det låter som en barnfilm...

Vår dag

Vilken vacker dag det har varit. Spöklikt stilla, soldis och varmt.

Vi började dagen med brunch här hemma. Nybakat bröd, smoothie, ägg och kaffe... Mmm! Sen drog vi ut mot Evedal och slottsruinen. Det är vansinnigt vackert runt Helgasjön nu med alla sprakande höstfärger. Och vilka hus där ligger! Tänk ändå om man bodde så...

Efter Helgasjön stannade vi och tog en pizza och därefter ville Oskar dra runt ett tag på Jula. Nu päser vi i soffan, min äppelpaj blev precis klar och snart ska vi börja göra kvällsmat.

Kram från oss

 

Trött

Jag känner mig orkeslös idag. Stinas megaattack häromdagen gjorde mig så rädd och det känns som det har kommit ifatt mig lite.

Jag får inte träna heller pga operationen i måndags. Såret kan gå upp om jag gör våldsamma rörelser, så jag är mest hemma om kvällarna. Ligger i soffan, kollar webbtv och äter glass. Inte jättespännande. Funderar på att chocka mig själv med en lätt joggningtur i eftermiddag. Det kanske kan råda bot på tröttheten?

Här är förresten lilla Stina, nyss hemkommen från VC och med normal ansiktsfärg igen. Älskade unge!

Torka tårar

Klockan 21 går andra delen av "Torka aldrig tårar utan handskar" på svt1. Missa inte den! Jag såg nyss första delen, och tyckte den var enormt gripande.

Ikväll käkar jag annars pannkakor med rårörda lingon (i brist på grädde och blåbärssylt) och slappar i soffan under en filt. Skönt!

Goda rester som blir frukost imorgon...

Flytande guld

Idag var jag på en privat kirurgimottagning, och jag är faktiskt lite chockad. Inte över behandlingen, för den gick bra, men över inredningen. Jag väntade i en kvart och upptäckte nya saker hela tiden. Bara HÖR på detta:
 
  • En skinnsoffa med vackra kuddar
  • Skinnfåtöljer
  • Höga stolar i skinn (placerade på ställen där man på vanliga kliniker har plaststolar)
  • Kristallkrona i taket
  • Öppen spis
  • Skulpturer
  • Höstlöv i en skål på bordet
  • Ett inomhusträd
  • 2 barnfåtäljer i något sidenliknande material
  • Krukblommor samt en stor indisk vas med snittblommor i
  • Matta som elegant matchade skinnsoffan
  • Samtliga band av NE (som lektyr?)
 
Nu tror ni att jag skämtar. Det gör jag inte. Man fick inte ens ha skor med plastskydd. På strumpsock skulle man gå. Jag messade med marxisten Kajsa som gav följande råd:
 
K: "Betalt med vinst från våra skattepengar säkert. Vandalisera något i smyg!"
K: "Kontrollera läkarens legitimation. Inte lika viktigt som skulpturer i det privata..."
Jag: "Läkarna lunchar i rummet bredvid. Säkert med vin!"
K: "Eller flytande guld"
 
 
 

Göteborgsögonblick

Hemma hos Kani. Familjen minus Kamo samlad. Världens raraste!
 
Efterrättskavalkad...
 
Redo för stan.
 
Med bestämda steg mot Saluhallen... som tyvärr var stängd för renovering.
 
Fast några sektioner höll öppet. Chokladtillverkningen till exempel.
 
Favvotjejerna, som gjorde helgen till en ren fröjd!
 

Mot uni

Jag är inte pepp, men snart ska jag bege mig ner till universitetet och skriva färdigt min hemtenta. Jag vill bara bli klar med den så att jag kan foka på salstentan och min kommande uppsats. Veckan som kommer är full med jobb. Tekniktester på kvällarna och två dagar med anställningsnämnden. Lika bra att fräsa igång och få undan det som går.

Det syns inte på bilden, men det regnar typ horisontellt. Klassiskt Växjöväder. Fram med gummistövlar och ullvantar...

Rusk

Hu, vilket höstrusk! När jag vaknade i min varma säng imorse tänkte jag på Oskar, som har vandrat och sovit ute i vindskydd sen i fredags. Brr!

Fast O och grabbarna verkar ha haft det bra. Igår skickade han över denna härliga lägereldsbild. Det ser ju onekligen mysigt ut...

Helt slut

Jag är helt utslagen idag. Känner mig bakfull och sjuk trots att jag inte drack mer än ett par glas vin igår. Huga. Inte ens brunchen gjorde sitt i förmiddags. 

Hur som helst, vi hade en urtrevlig middag. Maten blev lyckad och det var så roligt att träffa alla tjejerna igen! Vildpannorna Erika, Emma och Ellinor drog vidare till Stallet vid elva, men Sofie, Henke och jag hängde kvar hemma.

Här kommer några bilder från kvällen.

Emma, vars mor läste till förskollärare med min mamma för en trettio-fyrtio år sedan. Världen är liten!

Snyggparet Henke & Sofie.

Erika, Ellinor och moi.

 
Erikas otroliga chokladpannacotta. Jag drömde om den inatt.

Var är kaffet, undrar H.

 
Det blev lite disk, fniss.

Meny

Morgondagens meny:
Paj
Röd thaicurry med kyckling, grönsaker och ris
Chokladpannacotta

Mmm! Längtar...

Ljus

Nyss hemkommen från ett yogapass. Det var inget skönt alls. Jag hade lite kramp i magen redan före passet, men tänkte att "äsch det går väl över". Det gjorde det inte så träningen blev därefter. Nåja, lite motion blev det ändå och nu ska jag bädda ner mig i soffan framför tvn. Jag måste se till att vara pigg imorgon när jag har tjejmiddag här för fem tjejer och Henke! Hi hi.

Jag funderar förresten på att ta med min ljusterapilampa till kontoret. Jag har ju bara fönster in mot foajén och får därför inte mycket ljus in. Allt som motverkar vinterdeppighet är välkommet, tänker jag.


Tacksam

Jag är så glad för vår fina Göteborgshelg. När vi kom hem i söndags kände jag mig utvilad och lycklig. Vilka vänner jag har! Och Kanis familj som vi nu lärt känna... Vilka pärlor. Det är något visst med ett hem där man med ens känner sig trygg och hemma och sover som en stock...

Innan vi hoppade på tåget i söndags såg vi en film som heter En oväntad vänskap eller något liknande på svenska. Se den om ni har möjlighet! En riktig feel good-film vars känsla sitter kvar länge.

Morgonstund

Några bilder från vår morgon.

Rusa ut

Snart kommer Oskar, så nu ska jag springa från kontoret bort till Blomsterlandet och köpa fina snittblommor. Kanske lite doftljus också! Vi ska ha ett par härliga dagar här uppe. Jag bokade nyss bord på Piazza teatro till imorgon. Lyxvecka!
 
 
Några bilder från helgen kommer en annan dag. Sofie och Kani sitter på de flesta nämligen.

Hej från götet

Vilken fin dag vi haft! Vi sov länge och vaknade till en strålande solig morgon - välkommet efter gårdagens skyfall! I köket möttes vi av en lyxig frukost som Kani hade ordnat. Överlag har vi blivit kopiöst bortskämda med god mat sen vi kom. Igår hade till exempel Kanis mamma gjort en kurdisk efterrättsbuffé som inte var av denna värld... Det var baklava, lingongélé och andra godsaker som jag inte ens vet namnet på. Tala om matkoma!

Dagen idag har vi spenderat i stan. Vi har gått på loppis, varit i saluhallen och shoppat (mest Sofie). På vägen hem stannade vi på ett baklavakonditori och jag köpte med mig ett halvt kilo hem. Mums! Nu slappar vi på Kanis rum och senare ikväll ska vi ut i stan.

Tjejerna säger hej

Mot Göteborg...

... bär det idag. Äntligen!

Jag har precis kört ett pass yoga och ätit frukost. Nu ska jag packa och sen plugga och jobba ett par timmar. Vid fem går tåget.

Vi ska ha en riktig tjejhelg, Sofie, Kani och jag. Hänga med Kanis familj, gå på stan, äta god mat, sova länge och bara vara. Kani har planerat att vi ska gå på en cool loppis och själv är jag sugen på en tur inom saluhallen. Jag är ju en sucker för sådant... Sofie vill bara shoppa ha ha.

Jag tar med mig min nya padda och bloggar lite från Göteborg om tid finns :-)

Bilden är till Oskar, som blir fullkomligt galen när jag låter ljus brinna såhär länge. He he he.

Ny vecka

Oj, helt plötsligt har det gått... typ en vecka sen jag skrev sist. Vad har hänt? Ingenting och ganska mycket. Bland annat:
 
  • Häng med Oskar hela långa veckan. Vi pratade mycket om framtiden och gjorde upp spännande planer. Oskar har varit lite orolig över mitt "psyke", he he, men jag börjar komma i fas igen känns det som. Tänk vad en veckas sambokärlek kan göra! 
  • Bokmässan, dit Oskar otroligt nog följde med. Det blev en tantchock för honom, men vi hade alla en rolig dag tror jag. Vi träffade en del folk som vi kände, bland annat coola S, som var där och talade om sin nya bok, som ni kan köpa här. Gör det, för den är hur bra som helst.
  • Jobbhelg. Inte en angenäm sådan, då den inkluderade bajs- och kissterrorister. Japp, ni läste rätt. Bajs- och kissterrorister är folk som går in på ställen och bajsar och kissar ner toaletter (vi snackar all over the place) på ren djävulskap. Vem som fick städa? Ja, gissa...
  • Kusinträff i Ystad. Vår kusin Kristina ska flytta till Australien och samlade släkten för ett avskedskalas. Kajsa och jag körde ner efter jobb, och det var så roligt att träffa alla igen. Vi kusiner är så utspridda nu. Lena och Steven i Riga, Julia och Clive i Brighton och snart Kristina i Perth. Man förstår varför vi behöver ha en kusinblogg!
  • Återresa till Växjö med ett ton packning. Att ta med all kurslitteratur till Skåne kändes som en god idé när jag körde ner i bil. Inte lika smart när jag skulle släpa upp den via buss, tåg och buss igen. Tåget var fullproppat, inga sittplatser, skrikande  barn och sen missade jag bussen till campus med en halv minut. Mindre lyckad resa med andra ord, men upp kom jag i alla fall.
 
Yes, det var nog allez. Nu ska jag ta en snabbdusch och sen krypa ner och börja läsa Margot. Vi hörs!