Annakanintestanna

Nu ar vi framme i Ha Tien, en stad i utkanten av Mekongdeltat. Vi tar baten till Phu Quoc klockan 8 imorgon bitti. Ha Tien ar en ganska forfarlig stad faktiskt. Har finns ingenting att se, och det ar olidligt varmt. Som tur ar kan man satta sig pa ett cafe nere vid floden och njuta av brisen. Ha Tien ar ju som sagt en liten stad i utkanten av deltat och det marks att de inte ar sa vana vid turister. For det forsta pratar ingen engelska. Eller jo, vi har traffat tva personer i hela stan som kan engelska. Det ar ganska svart att ga ut och ata nar man inte forstar vad som star pa menyn, men an sa lange har vi inte blivit  forgiftade, haha. For det andra stirrar alla pa oss, pekar och skrattar. Hotellet vi bor pa ar dock jattefint! Vi har fatt ett enormt rum, och stor balkong med utsikt over marknaden och floden. Det dar med utsikt later nog finare an vad det ar, for staden i sig ar ganska skrapig.

Men som sagt aker vi till Phu Quoc imorgon och det ska bli harligt. Det ar en stor o, med langa strander och mycket gronska. Om vi vagar ge oss ut pa vagarna igen ska vi hyra moto och kora runt.

Ikvall har vi gatt en svang pa kvallsmarknaden i Ha Tien. Jag hittade en cool dress till Alma och ett par prydnader till koket hemma. Det ar helt galet billigt har! Mycket billigare an Kambodja. Internet kostar tex 5000 dong i timmen
(16000 dong = 1$).

Det finns inga mataffarer i Ha Tien (vi har iaf inte hittat dem och vi har gatt igenom hela stan tva ganger - det finns som sagt inte sa mycket att gora har). Inte for att det brukar krylla av supermarkets i Asien, men en eller annan minimart brukar man anda stota pa. Men har finns nada. Och eftersom ingen pratar engelska kan vi inte fa hjalp, haha. Det ar sa komiskt egentligen. Vi hade tankt kopa lite brod och yoghurt till frukost imorgon. Men nu har vi iaf lyckats forhandla oss till att hotellagarna ska ge oss omelett innan vi tar baten till Phu Quoc. All kommunikation med agarna sker via deras dotter som tolkar genom en mobiltelefon. Helt galet, man kanner sig sa handikappad nar ingen forstar vad vi sager.

Vi hor av oss nar vi kommit fram till Phu Quoc. Forhoppningsvis finns det internet och fler engelsktalande manniskor dar :)