Annakanintestanna

Okej. Jag lyckades ta mig samman, snörde på mig gympadojjorna och kutade 40 minuter med Dolly och GES dunkandes i öronen. Sen kokade jag, på mors inrådan, en kanna te, och parkerade mig i soffan med böckerna. Nu har jag tänt ljus och ska kolla Ankan innan det är dags för sängen. Vissa dagar får man jobba för att inte bryta ihop. Jag har sagt det förr, men det tål att sägas igen. Motion är fasen i mig det bästa som finns mot ledsamhet. Man har liksom inget val - efter en löprunda bubblar endorfinerna och man mår bättre.


Bild tagen från stadium.se