En utmaning

Eftersom förkylningen inte verkar bli bättre av vare sig vila, ingefära eller sömn så bestämde jag mig för att köra ett ordentligt gympass för att chocka igång kroppen.

Av någon anledning tittade jag lite närmare på mina gympadojjor under passet och insåg att de är 1 ½ år gamla, men ser ut som nya. Wow, Nike kan verkligen det här med att göra skor, tänkte jag och var glad över mitt val av märke. Sen insåg jag att anledningen till att skorna ser nya ut är därför att jag använt dem 20 gånger eller så sen jag flyttade upp till Växjö för 1 ½ år sen... Illa.

Passet gick dock bra och jag körde till och med ett gäng finfina frivändningar på 40 kg. Nu är jag motiverad att fortsätta träna med Oskar, främst för min stackars hälsas skull. Det skulle inte förvåna mig om jag är sjuk för att jag tränat för lite... Sagt och gjort, när vi kom hem ville jag ta före och efter-bilder för att dokumentera träningens effekt.

Men hur kul var detta då? Jag ser ju inte direkt otränad ut, trots att jag är TOTALT otränad.



Eftersom jag verkar ha onormal fysik får målet istället bli att gå upp ett par kilo för att frysa mindre och bygga mer muskler. Dessutom skall jag slå Stina i bänkpress - det är egentligen det viktigaste målet. Passa dig, mini.

Kommentarer :

#1: tomas

hej anna. hur går de med träningen. för att bli frisk så är de bara ballerinakex som hjälper,de borde du veta. ta hand om dig kramar

skriven

Kommentera inlägget här :