Resans sista stopp var Santorini. Jag kan rekommendera att flyga till och från en ö som vi gjorde. Då slipper man den långa båtresan till Pireus/Aten och sen ytterligare transport till Atens flygplats. Något dyrare, men det tjänar man in i tid och båtpengar.
På Santorini bodde vi på Perivolos beach. Det var ingen jättetrevlig strand, tyckte vi, men vi kom å andra sidan direkt från strandparadiset Naxos vilket kanske hade gjort oss kräsna. Hur som helst, på Perivolos var det gå-på:iga kypare på restaurangerna, musik på stranden, jet skis och lite för mycket håll i gång för min smak. Och då valde vi ändå Perivolos för att den anses som en lugnare, mer gemytlig strand än exempelvis Perissa eller charterstranden Kamari. Hmm.
Det var skönt att vi hade pool och stor terass där vi bodde. Vi hängde vid poolen ett par eftermiddagar när solen på stranden blev för stark och mina öron för trötta.
Vi hade tre heldagar på Santorini. Mellandagen hyrde vi moppe och körde runt hela ön. DET var helt fantastiskt och utsikten över calderan från Fira eller Oia är i sig värt ett besök på ön. Otroligt vackert.
Här på öns sydspets.
Red beach.
Fira, Santorinis huvudstad, i bakgrunden.
Om man inte orkar gå upp från hamnen till staden på berget kan man åka åsna eller linbana.
Nedan ser ni vulkanen i mitten av den vattenfyllda calderan. Tidigare var Santorini en enda stor, rund ö, men ett kraftigt vulkanutbrott för omkring 3500 år sedan gjorde att delar av ön föll ner i vattnet. Nu finns bara den halvmåneformade huvudön kvar samt ett antal småöar. Här kan ni se en flygbild.
Det sista vi gjorde på vår road trip var att köra hela vägen bort till Oia. Staden är mycket speciell. Husen är byggda ännu längre ut på klippkanten än i Fira. Sanslöst vackert, men lite läskigt. På 1950-talet föll delar av Oia ner i havet efter en jordbävning.
Eftersom det är precis packat med folk i Oia när solen går ner bestämde vi oss för att köra och titta på solnedgången från Imerovigli istället. Med facit i hand ett bra val eftersom där knappt var något folk alls och vyn lika bra. Minus för att solen gick ner i ett moln, men det senare är ju svårare att styra över ;-)
Ja, det var Santorini det. Nästa inlägg blir en slags summering av vad vi gillade bäst, varför osv. men nu måste jag klä på mig och hasta iväg till sommarjobbet (som jag är så sjukt trött på). Vi hörs!